God Jul och Gott Nytt År

Klicka på Julkortet för att öppna det!

Läsarna av Energibloggen önskas
God Jul och Gott Nytt År

Anbudspriser är inte hemliga

Uddevalla Energi måste enligt en dom i kammarrätten lämna ut uppgifter om anbudspriser som de fått vid upphandlingen av ett nätinformationssystem.

Ett företag i Kumla överklagade Uddevalla Energis beslut att sekretessbelägga uppgifterna och får nu rätt av kammarrätten.

Artikel i Bohusläningen

Lägst prisökning på fjärrvärme

- men den billigaste uppvärmningen är pellets.

Trots prisökningarna på fjärrvärme har fjärrvärmepriset stigit mindre än el, olja och pellets de senaste åren. Det visar en rapport från Energimarknadsinspektionen. Men den billigaste uppvärmningen är fortfarande pellets.

Enligt nyhetsprogrammet Rapport i helgen blir fjärrvärmen allt dyrare samtidigt som energibolagens vinster ökar. Föreningen Svensk Fjärrvärme anser att fjärrvärmen måste jämföras med andra, traditionella sätt att värma husen och att även klimatpåverkan måste tas med i en jämförelse.

Roger Johansson, vd för Uddevalla Energi, håller med.

- Uddevallas fjärrvärmepris ligger åtta procent under rikssnittet, trots stora investeringar de senaste åren i Lillesjöverket. Dessutom hänger priset ihop med ägarnas avkastningskrav.

Prisledande

Han tar Vattenfall i Uppsala och Fortum Stockholm som exempel, bolag som köpt kommunala energibolag och som nu är prisledande.

- De är extremdyra. De tjänar tveklöst bra med pengar och har höga avkastningskrav. Våra ägare, Uddevalla kommun, har en uttalad lågkostnadslinje säger Roger Johansson.

Förra året betalade Uddevalla Energi 6,5 miljoner i koncernbidrag till kommunen. Enligt kvartalsrapporten i september gick bolaget med 39 miljoner minus och beräknade årets underskott till mellan 5 och 7,5 miljoner kr.

De tre senaste åren har priset på fjärrvärme ökat med 7 procent i flerbostadshus och 6 procent i småhus enligt Energimarknadsinspektionens rapport Uppvärmning i Sverige.

Det beror framför allt på att råvarupriserna stigit. Priset på biobränslen har till exempel ökat mellan 10 och 25 procent.

Ökat elpris

Under samma tid ökade elpriset för småhus med 9 procent, pellets med 12 procent medan oljepriset sjönk med 3 procent, dock från en hög nivå.

En jämförelse med år 2000 och 2009 visar att fjärrvärmepriset stigit med 22 procent, elen med 66 procent och att oljepriset mer än fördubblats.

För en normalstor villa med årsförbrukning på 20000 kWh kan kostnaden för uppvärmning skilja mellan ca 12000 kr och 27000 kr per år beroende på val av uppvärmning. Alternativ som luftvärmepump och bergvärme finns inte med i rapporten.

Munkedals värme inte dyrast i landet

Munkedal har landets högsta fjärrvärmepris för villahushåll enligt nyhetsprogrammet Rapport. Men enligt Energimarknadsinspektionen är Göteborg dyrast. Munkedal ligger på åttonde plats för flerbostadshus och är näst dyrast för småhus.

– Inga enskilda privata fastigheter är anslutna till fjärrvärmenätet vad jag vet. Fjärrvärmen används till Munkbo och kommunens lokaler, säger Mats Tillander, chef för samhällsbyggnadsförvaltningen i Munkedals kommun.

Men han håller med om att fjärrvärmetaxan i Munkedal är hög.

– Det beror på att det är en ny investering sedan 2007. Vi valde också att lägga en större del av investeringen på förbrukningsavgifterna istället för anläggningsavgifterna. Men vi räknar med att det går på ett ut i längden, säger Mats Tillander.

Munkedal utredde under många år vad som var bästa uppvärmningen i kommunen. Bland annat fördes diskussioner med bruket om att ta till vara spillvärmen, men till slut visade det sig att fjärrvärme var mest ekonomiskt.

Avskrivningstiden på investeringen är åtta år. Sedan räknar Mats Tillander med att priserna går ner.

– Och under de här åren har kommunen sparat cirka en miljon per år i uppvärmningskostnader och Munkbo lika mycket. Det har kommit både kommunen och hyresgästerna till del.

Att taxan är så hög beror också på att det är få kunder som delar på kostnaden för fjärrvärmeinvesteringen. Om till exempel det nya köpcentrat i Håby ansluts till fjärrvärmen blir det fler som är med och delar på utgifterna.

– Allt talar ändå för att fjärrvärme är en hyfsat fördelaktig lösning för Munkedal, säger Mats Tillander.

Eftersom Munkedal ligger högt även för vatten- och renhållningstaxor har förvaltningen fått i uppdrag av politikerna att ta reda på vad det beror på och hitta lösningar på hur man ska få ner priserna.

Sophanteringen pressar upp renhållningstaxan

Renhållningstaxan måste höjas med sju procent. Det föreslår Uddevalla Energi. I december ska kommunfullmäktige säga ja eller nej till förslaget.

– Vår sophantering är miljömässigt bra, men den är inte billig, säger Roger Johansson, vd för Uddevalla Energi.

En höjning med sju procent innebär en höjning med cirka 115 kronor per år för en normalvilla med 14-dagarshämtning och ett 140-liters kärl. Årsavgiften föreslås höjas från 1 674 kr till 1 791 kr. Det slutliga beslutet tas av kommunfullmäktige på sammanträdet den 9 december.

Trots höjningen har Uddevalla bland de lägsta avgifterna i Bohuslän och är bland de billigare i landet. Riksnittet förra året för en normalvilla låg på 2 000 kr per år.

Uddevalla Energi tog över renhållningen från tekniska kontoret vid årsskiftet.

– Vi har sett att kommunen inte haft täckning för sina renhållningskostnader. Det måste vi ha för att få det att gå ihop, säger Roger Johansson.

Under 2007 och 2009 var renhållningstaxan oförändrad.

I budgeten för 2008 konstaterade tekniska kontoret att renhållningstaxorna framöver borde höjas med tio procent årligen för att täcka sina kostnader, bland annat högre löner, högre driftskostnader och nya investeringar. Beslutet i tekniska nämnden blev att för 2009 höja taxan med tre procent.

Miljömässigt bra
Roger Johansson hoppas att kommunfullmäktige slår fast Uddevalla Energis förslag till taxehöjning.

– Vår renhållning är miljömässigt bra men det är en dyr hantering med uppdelningen i röda och gröna påsar, med sorteringen i Heljestorp där grönt går till rötning och biogas och rött körs till förbränning i Lillesjöverket.

– Även återvinning kostar liksom att byta ut gamla fordon till miljöfordon.

Uddevalla är också i tre år framöver bundna av ett avtal med Ragnsells, som driver Heljestorpsanläggningen.

Lilla Edet
Som exempel tar han Lilla Edets kommun som nyligen övergav sorteringsmodellen och i stället kör osorterade sopor till förbränning i Göteborg. Billigare, men ingen miljötanke, konstaterar Roger Johansson.

– Vi kan inte ha höga miljöambitioner och samtidigt tro att det inte ska kosta något, säger Roger Johansson.

Kärvt år för Uddevalla energi

Uddevalla Energi AB pressas av sjunkande elpriser och inkörningsproblem. Det skadar affärerna första året med kraftvärmeverket, som visar ett minus med minst 39 miljoner kronor.

Det nya verket invigdes i januari 2009 och ser ut att bli ett kärvt år. Det avslöjas i den senaste kvartalsrapporten för de kommunala bolagen, som just utarbetas av kommunens ekonomifunktion och som snart läggs på kommunstyrelsens bord.

Beräkningen av kraftvärmeverkets driftkostnaderna i förhållande till intäkterna, baserades helt enkelt på fel el-pris.

– Vi bedömde, som marknaden, att det skulle stiga till 50 öre per kWh, men det ligger just nu på 35 öre, förklarar Uddevalla Energis VD Roger Johansson.

Den missen kostar det kommunala energibolaget 16 miljoner i uteblivna inkomster för elproduktion 2009.

Dyrt stopp

Ett flera veckor långt stopp för värmeproduktionen kostar också bolaget pengar. Underskottet för den verksamheten beräknas till 13 miljoner i år. När Lillesjöverket stoppas, måste man använda det gamla Hovhultsverket. Dit måste man köpa bränsle för att kunna elda. Det kostar mycket pengar (Lillesjöverket tjänar pengar på att ta betalt för råvaran som ska brännas – sopor och material som körs hit från kommuner och andra).

– Stoppet kostar oss tio procent av den planerade produktionen i år. Men man kan väl säga att det inte är så konstigt om man inte har full tillgänglighet i en helt ny anläggning, menar Johansson.

Men någon ska betala underskottet ?

– Ja, man kan förstås inte blunda för att det är stora belopp vi talar om. Men som en jämförelse gick dock Uddevalla Energi 20 miljoner kronor bättre än budget 2008.

Koncernen kompenserar

Roger Johansson berättar att koncernen tjänat pengar på andra verksamheter som gått hyfsat, bättre än budget. Det handlar om el-nätavgifter och fjärrvärme-försäljningen.

– Koncernen har ett eget kapital på 120 miljoner i koncernen. Vi får väl ta av det och täcka underskottet med och sedan hoppas på stigande elpriser, säger Roger Johansson.

Efter diverse budgettekniska överföringar av pengar kommer det att kvarstå ett underskott i koncernen på mellan 5 och 7,5 miljoner kronor. Då har man betalt sitt eget underskott.

– Det är ju ändå hanterliga belopp för koncernen.